Vilken jvla känsla, helt sjukt...
satt hela dagen igår och skrev detta jävla talet, kämpade ända tills kl var kvart över 12 då jag gav upp och avslutade dessa fem minuterlånga tal. Upp och åka till skolan, vara i skolan två timmar för tidigt innan lektionen för att sitta och öva tillsammans med en liten del av sp-eliten, när man väl kommer till lektionen inser man att man inte behöver hålla talet idag utan får sitta här i två timmar till nu för att vänta på idrottten.
Jag borde fan va knekt, men har aldrig varit gladare :)